"Tand-Trollet"

Stackars lilla Trollet skulle dra ut en tand och så blev det tre. Tre tandjävlar som blivit rötna i roten pga sprickor, om man inte gjort något åt det kunde det gå ned i roten och bli allvarligt. En sidotand, en huggtand uppe och en nere digonalt från varann, så nu ser hon lustig ut. Men hon verkar må bra trots att hon ogillar att få smärtstillande isprutat i sig, äter och beter sig som vanligt. Fast detdär med ätandet får det bli ändring på. Hon gillar inte att röra på sig, har ingen buskompis, gillar att äta och går inte ut när det är för kallt. Så hon brukar gå upp lite på vintern och ned på sommaren. Men denhär gången är hon större än vanligt, vägde mer än jag trodde. Jag känner mig hemsk, som en dålig mamma. Min enda ursäkt är att det är svårt att se för hon har sådan hängmage och att jag inte har en våg. Inte velat skaffa en för då väger man väl bara sig själv och mår dåligt av det. Nä nu får det bli ransonerinng, ingen fri tillgång till mat mer och separata skålar. Hon kommer bara vilja äta av hans, var jättekrångligt när de var yngre och alla skulle ha olika mat, hon var som tokig efter babymaten. Men så får det bli. Knivigt att ha en tjock och en smal katt.

Mina älskade kissar är värda allt. Har inte förmått sprida ut Theo ännu. Jag förstår inte hur man öppnar urnan, det är någon slags klisterrand utanpå och en träplatta med skruvar i botten (skruva upp?eh!?). Gör det nog hellre innan regn så att han kommer ned i jorden och inte blåser bort. Nu står han i bokhyllan och är något slags sällskap. Jag tyckte en gång min kompis hunds aska vid hennes säng var lite "grose". Men nu förstår jag. Han känns liksom nära. Fast helst ska han vila i jorden och alltid vara med oss. Älsklingen. Vi saknar dig. Så mycket.